Mission completed

Japp, nu är mina 6 månader på Åhléns färdiga!

Jg fick ett uppdrag som gick ut på att stötta detas It-avdelning under ett system-och lagerbyte och det har faktiskt varit riktigt kul. Det jobbiga är att jag haft väldigt ont i min artroshöft hela tiden, sovit dåligt och levt som i en kamp vad gäller värken, och i någon mån sömnen. Men människorna vad superbra och lättsamma, jag kommer sakna dem. I morgon åker jag dock till Torrevieja på en månad. Som jag har längtat till denna dag. Det är så skönt när den äntligen kommer som Kenta sjöng. Heja Bajen för övrigt!

Lite nervös för flygningen men det ger sig.

Spännande?

Eller inte….det här med Nato. HELA mediebranschen krattar vägen för ett Natomedlemsskap, i morgon kommer finlands beslut. Även det är väl i stort sett klart. Men TÄNK OM sossarna skulle säga nej? Det ar ingen beredd på då tror jag. Fast jag tror inte det i och för sig men irriterar mig på denna onyanserade bild som serveras.

Det handlar ju om en enda, väldigt mäktig känsla: RÄDSLA. Inget nytt under solen. Men det finns rädslor i att gå med också. KÄRNVAPEN i sverige? NEJ DÅ det behöver vi inte alls stå ut med. Skicka våra ungdomar utomlands för att Natoland vill kriga men kallar sig anfallna? NEJ DÅ så blir det inte. Bara yrkesmilitärer. Och?

Håll med om att du skulle bli häpen?

Är livet inte en lyxfälla?

Det dräller in brev om att låna pengar, handla på kredit, köp nu- betala sen.

Inte svårt att lockas.

Hur många i vårt avlånga land jobbar och försörjer sig på andras misstag, som leder till ångest, ensamhet och kanske värre grejer? Banker, inkassofirmor, kronofogdar, socialsekreterare, tv-skapare.

Och politikerna berör inte ens faktumet att man kan låna pengar från bolag i sverige med över 100 % ränta. Ännu mer genom att skicka ett sms,

Tala om för mig att kapitalism är rättvist.

Tala om för mig att vi föds med samma villkor.

Berätta varför detta är okej?

Jobba?

Det verkar som att jag ska jobba lite till, trots allt!

Jag har fått ett svinkul uppdrag som känns helt rätt! Jag ska coacha och utbilda ett gäng nyblivna s k objektsspecialister i hur de ska jobba med krav, incidenter, användare och likbande! Kanonkul, även om jag inte blir stenrik på det!

Drar det ihop sig till val redan?

Vi var i stan några dagar och jag tog tuben (tunnelbanan) och sprang på det här spektaklet på Odenplan.

Alltså……seriöst? Tänkte jag. Är detta vad Sverige behöver? En putslustig kommentar med sorgkant från nån sorts ”wanna be filmis”?

Jag har i sammanhanget en efterlysning:

Var finns de helhetliga lösningarna på våra gängproblem? Eller tror vi på att höjda straff och fler poliser skulle lösa dem? Det skulle i så fall betyda att orsaken till at de finns är att straffen är för låga och poliserna för få?

Kommentera gärna, jag är intresserad!

Häpen och besviken

Jag sökte ett jobb i Augusti.

Applikationsspecialist, var titeln. I princip att förvalta ett system. Jag ska inte nämna vilket eller för vilken firma fast jag har god lust, men det känns ändå lite lågt.

Hur som helst, veckan efter blev jag uppringd av rekryteraren. Jättepositivt. Veckan därpå var det ett zoommöte med blivande chefen in spe och en projektledare. Efter det ett fysiskt möte, och efter det ytterligare ett fysiskt möte. Där frågade jag om de hade många kandidater. HR-personen såg mig i ögonen, log och sa ”vi har inte många kandidater, och xxx gillar dig”.

Jag trodde jag hade jobbet som i en liten handske.

Det var för tre och en halv vecka sedan.

Idag sms:ade jag och frågade hur rekryteringen går. FANSKAPET svarar inte ens.

Hur jävla nonchalant får man vara egentligen?

Har du varit med om något liknande? Jag känner mig helt häpen och chockad. Kvinnan är ingenjör (alltså xxx).

Suck!

Att sitta på bönpallen

Brrröölbrrrwofff

I en tunnel, i vänstra filen. En liten gasning för att väcka uppmärksamhet hos den framförvarande bilen

Flyttar den sig inte – en gasning till bbrrrööölbrrroffffpang och bilen flyttar sig!

Hojtur Höga Kusten

Fjärilar

Idag skulle jag kolla efter kantareller här på Väddö. Jag har inte hört någon granne eller så, men jag tänkte ändå att det kunde finnas.

Så jag tog en av skogsstigarna jag brukar gå på då och då, som börjar med skog men sedan blir en stor äng och efter det en lite bredare ängsstig med en väl beväxt ”refug” i mitten. Hela tiden med ögonen i högra vägrenen, med tanken att kolla vänstra på hemvägen. Efter kantareller, fortfarande.

När jag kom till den breda ängsstigen märkte jag att det var en hel del fjärilar som surrade runt i luften. Fjärilar förknippar jag med mina föräldrar, särskilt min mamma, då en fjäril kom och satt sig bredvid mig i kyrkan på hennes begravning. Så jag gillar såklart fjärilar.

Min promenad blev till en fjärilspromenad. Helt magiskt! Riktigt mycket fjärilar och troligen störde jag dem för de flög mer där jag gick, liksom.

Här kommer lite bilder!

Koltrastar

På en plats nära havet i Stockholms län finns en lummig tomt med mycket träd, gräs och buskar.

Där bor Kolkrålle och Kolemma. De har gjort sig ett bo inne bland buskaget som ligger bakom vedboden som ägaren inte går till så ofta, så det är ganska lugnt och skönt där.

Det som inte är så bra är att ägaren har tagit bort matbordet som de la frön och nötter i hela vintern…det var lite därför vi flyttade hit. Men det är fullt av maskar och myror så det funkar ändå, tycker de båda. KolEmma har lagt ett ägg idag och känner sig väldigt stolt och märkvärdig, men Kolkrålle är van, så han far omkring med bomassa och mat till henne så hon ska vara nöjd och lägga fler ägg.

Det är lugnt och fridfullt för det mesta här nu. Det var lite körigt ett tag, innan de hittade den här boplatsen för de hade ett annat ställe de tänkt använda men hela tiden så försvann all mossa och pinnverk som de hade lagt dit och en dag såg de en människa dra ner deras bo-grejer. Det var när Kolkrålle precis kom farande med mer mossa i näbben, som människan tog sig till att kasta iväg det som låg där. Sedan började hon sjunga nånting som inte Kolkrålle begrep, men han tog en del och la in det i sin sång, för han tyckte det lät ganska så smart.

Hursomhelst så försökte de båda från den dagen hitta ett annat ställa att boa på och hittade då platsen bakom vedboden.

Nu har juni börjat och solen värmer upp gräsmattan så det kommer en hel del smarrigt upp till ytan och det ger vårt koltrast par gott om mat.

Först försökte de bygga bo I VÅRT HUS, men det gick vi inte med på. Nu vet jag inte var de bor men nånstans i närheten bor de alla gånger. Jag är så nyfiken på att se småtrastar skutta omkring här på tomten.

Återkommer om/när det händer! 🙂

Koltrasten Kolkrålle med mat i mun

Vanlig dag = Bra dag

Jag känner mig glad och pigg idag, liksom utan anledning! Å då inser jag ju att det är den bästa anledningen som finns. Att vara glad utan anledning måste ju vara det bästa får då kan man va glad mest hela tiden. Väl? Eller är det för att solen skiner? Eller för att min kurs var rolig?

Jag går en så kul kurs på Folkuniversitetet, copyright och skrivande heter den. Han som håller i den har hållit på med retorik och språk länge och är en kul typ. Göteborgare såklart hehehehe! Då blir man kanske pigg.

Och liljekonvaljerna är på gång. De är ju så underbara!

Inte en liljekonvalj

Nej, jag hade ingen bild på liljekonvalj! De hade inte riktigt kommit än serni! Men visst är det en vacker blomma?

Hursomhelst! Jag funderar på ett personligt brev att använda för att söka jobb som copyright eller skribent och vill få till ett riktigt kul brev. Med aforismer och olika språkstilar för att typ visa vad jag kan. Men vad är det de mest av allt vill ha? Någon som vet? ”Tacksam för svar, mvh Britt-Marie, 45” hehehe om nån fattar!