Tropiska dofter
slutar ofta en smula unket
precis som detta männskoskepp
som känns rätt så sjunket
en bortglömd grynna min vän
och jag sköts i sank
på hopp och positiva tankar
är jag nu förlåt helt pank
men en dag
då solen skiner igen
och vinden smeker min kind
så som jag glömt att den kan
då kommer jag tillbaka och minns
hur jag ville
vara din kvinna du min man
och min stämma ska sjunga
och solen skina
skapa silhuetter mot våra ryggar
där vi står i motljus
och kysser varann jag din kvinna
du min man
ett bortglömt spöke
tog mitt huvud i sitt våld
åt upp mitt hopp mitt mod
liten och rädd och vilse
jag är förlåt helt såld