Jul

Jag minns när jag var liten tjej. Jag skrev önskelista till tomten, men visste innerst inne att det var mamma och pappa som skulle läsa. Det kändes så spännande och hoppfullt. Kanske, kanske, skulle jag få en pulka. En röd. Om jag skulle skriva en önskelista idag vore det annorlunda. Jag skulle skriva:

1 ryssland drar sig tillbaka från Ukraina 2 svenska regeringen slutar sin strategi att ljuga och förneka och blir normala människor som står för vad de gör och inte gör. Så vi slipper skämmas. 3 att min hälsa förbättras som planen är, ingen värk mer och myelopatin blir bättre.

Kan någon tomte hjälpa till med det? Mina föräldrar har dött för längesen, men kanske kan de ändå? När det verkliga som man känner till inte funkar går man gärna till det okända och varför inte?

Andra höftbytet avklarat

Japp, då är jag hemma efter att ha bytt även min högra höft. Jag har haltat i ett drygt år så det ska bli skönt attbörja gå ordentligt, vilket jag förutsätter.

Men hörrni! Trots piller i alla former, satan vilken värk efter operationen! Min rumsgranne Karin hade precis samma läge. Lite skönt att kunna dela ändå. Morgonen efter var vi båda bättre men det är ju helt p gr a pillrena. Vi har kontakt och har messat status här på morgonen. Mysigt! Jag tipsade om att det går att ligga på mage, hon jobbar på att ligga på sidan men det funkar inte för mej ännu.

Så nu gäller lugn och trägen träning och vila i balanserade mängder. Inte vara otålig och inte vara för seg! PEPPA MIG GÄRNA, jag behöver det!

Mission completed

Japp, nu är mina 6 månader på Åhléns färdiga!

Jg fick ett uppdrag som gick ut på att stötta detas It-avdelning under ett system-och lagerbyte och det har faktiskt varit riktigt kul. Det jobbiga är att jag haft väldigt ont i min artroshöft hela tiden, sovit dåligt och levt som i en kamp vad gäller värken, och i någon mån sömnen. Men människorna vad superbra och lättsamma, jag kommer sakna dem. I morgon åker jag dock till Torrevieja på en månad. Som jag har längtat till denna dag. Det är så skönt när den äntligen kommer som Kenta sjöng. Heja Bajen för övrigt!

Lite nervös för flygningen men det ger sig.

Spännande?

Eller inte….det här med Nato. HELA mediebranschen krattar vägen för ett Natomedlemsskap, i morgon kommer finlands beslut. Även det är väl i stort sett klart. Men TÄNK OM sossarna skulle säga nej? Det ar ingen beredd på då tror jag. Fast jag tror inte det i och för sig men irriterar mig på denna onyanserade bild som serveras.

Det handlar ju om en enda, väldigt mäktig känsla: RÄDSLA. Inget nytt under solen. Men det finns rädslor i att gå med också. KÄRNVAPEN i sverige? NEJ DÅ det behöver vi inte alls stå ut med. Skicka våra ungdomar utomlands för att Natoland vill kriga men kallar sig anfallna? NEJ DÅ så blir det inte. Bara yrkesmilitärer. Och?

Håll med om att du skulle bli häpen?

Är livet inte en lyxfälla?

Det dräller in brev om att låna pengar, handla på kredit, köp nu- betala sen.

Inte svårt att lockas.

Hur många i vårt avlånga land jobbar och försörjer sig på andras misstag, som leder till ångest, ensamhet och kanske värre grejer? Banker, inkassofirmor, kronofogdar, socialsekreterare, tv-skapare.

Och politikerna berör inte ens faktumet att man kan låna pengar från bolag i sverige med över 100 % ränta. Ännu mer genom att skicka ett sms,

Tala om för mig att kapitalism är rättvist.

Tala om för mig att vi föds med samma villkor.

Berätta varför detta är okej?

Jobba?

Det verkar som att jag ska jobba lite till, trots allt!

Jag har fått ett svinkul uppdrag som känns helt rätt! Jag ska coacha och utbilda ett gäng nyblivna s k objektsspecialister i hur de ska jobba med krav, incidenter, användare och likbande! Kanonkul, även om jag inte blir stenrik på det!

Drar det ihop sig till val redan?

Vi var i stan några dagar och jag tog tuben (tunnelbanan) och sprang på det här spektaklet på Odenplan.

Alltså……seriöst? Tänkte jag. Är detta vad Sverige behöver? En putslustig kommentar med sorgkant från nån sorts ”wanna be filmis”?

Jag har i sammanhanget en efterlysning:

Var finns de helhetliga lösningarna på våra gängproblem? Eller tror vi på att höjda straff och fler poliser skulle lösa dem? Det skulle i så fall betyda att orsaken till at de finns är att straffen är för låga och poliserna för få?

Kommentera gärna, jag är intresserad!

Häpen och besviken

Jag sökte ett jobb i Augusti.

Applikationsspecialist, var titeln. I princip att förvalta ett system. Jag ska inte nämna vilket eller för vilken firma fast jag har god lust, men det känns ändå lite lågt.

Hur som helst, veckan efter blev jag uppringd av rekryteraren. Jättepositivt. Veckan därpå var det ett zoommöte med blivande chefen in spe och en projektledare. Efter det ett fysiskt möte, och efter det ytterligare ett fysiskt möte. Där frågade jag om de hade många kandidater. HR-personen såg mig i ögonen, log och sa ”vi har inte många kandidater, och xxx gillar dig”.

Jag trodde jag hade jobbet som i en liten handske.

Det var för tre och en halv vecka sedan.

Idag sms:ade jag och frågade hur rekryteringen går. FANSKAPET svarar inte ens.

Hur jävla nonchalant får man vara egentligen?

Har du varit med om något liknande? Jag känner mig helt häpen och chockad. Kvinnan är ingenjör (alltså xxx).

Suck!

Att sitta på bönpallen

Brrröölbrrrwofff

I en tunnel, i vänstra filen. En liten gasning för att väcka uppmärksamhet hos den framförvarande bilen

Flyttar den sig inte – en gasning till bbrrrööölbrrroffffpang och bilen flyttar sig!

Hojtur Höga Kusten