


Livet från mitt perspektiv
Här fantiserar jag om fåglarna som delar tomten med oss.
På en plats nära havet i Stockholms län finns en lummig tomt med mycket träd, gräs och buskar.
Där bor Kolkrålle och Kolemma. De har gjort sig ett bo inne bland buskaget som ligger bakom vedboden som ägaren inte går till så ofta, så det är ganska lugnt och skönt där.
Det som inte är så bra är att ägaren har tagit bort matbordet som de la frön och nötter i hela vintern…det var lite därför vi flyttade hit. Men det är fullt av maskar och myror så det funkar ändå, tycker de båda. KolEmma har lagt ett ägg idag och känner sig väldigt stolt och märkvärdig, men Kolkrålle är van, så han far omkring med bomassa och mat till henne så hon ska vara nöjd och lägga fler ägg.
Det är lugnt och fridfullt för det mesta här nu. Det var lite körigt ett tag, innan de hittade den här boplatsen för de hade ett annat ställe de tänkt använda men hela tiden så försvann all mossa och pinnverk som de hade lagt dit och en dag såg de en människa dra ner deras bo-grejer. Det var när Kolkrålle precis kom farande med mer mossa i näbben, som människan tog sig till att kasta iväg det som låg där. Sedan började hon sjunga nånting som inte Kolkrålle begrep, men han tog en del och la in det i sin sång, för han tyckte det lät ganska så smart.
Hursomhelst så försökte de båda från den dagen hitta ett annat ställa att boa på och hittade då platsen bakom vedboden.
Nu har juni börjat och solen värmer upp gräsmattan så det kommer en hel del smarrigt upp till ytan och det ger vårt koltrast par gott om mat.
Först försökte de bygga bo I VÅRT HUS, men det gick vi inte med på. Nu vet jag inte var de bor men nånstans i närheten bor de alla gånger. Jag är så nyfiken på att se småtrastar skutta omkring här på tomten.
Återkommer om/när det händer! 🙂